Heby den 28 oktober 2013


Svar på interpellation från Lokala Partiet angående ”Ägardirektiv Hebygårdar AB”.


Det råder bostadsbrist i stora delar av Sverige, och det gäller även Heby kommun. Vi välkomnar de privata företag som byggt, och planerar att bygga vidare, såväl bostadsrätter som hyresrätter i Östervåla och Harbo. Och vi tror att privata företag ska finna intresse att bygga bostäder i andra delar av kommunen. Alla goda krafter behövs, för det kommunala bostadsbolaget kan inte i nuläget stå för all nyproduktion av bostäder.


I september anordnades för första gången ett seminarium hos Handelskammaren i Uppsala med fokus på att bygga i Heby kommun. Vi presenterade kommunens tillgångar på mark och detaljplaner. Och det goda geografiska läget kommunen har med en bra kollektivtrafik. Julmyra Horse Center informerade om det expansiva skede de befinner sig i. Seminariet på Handelskammaren är resultatet av ett aktivt arbete i att etablera nya kontakter, sådana som syftar till att synliggöra Heby kommun som en attraktiv marknad för privata byggföretag som inte tidigare varit aktiv inom det geografiska området. Mötet resulterade i flera fortsatta kontakter, som bland annat innefattar intresse för byggnation i Heby kommun, men också intresse av att etablera verksamhet i kommunen. Uppföljande möten har redan varit med ett större byggföretag och inom kort träffar kommunen ytterligare ett företag. Vi har för avsikt att fortsätta det intensiva arbetet med att locka företag att vilja bygga i Heby kommun. Vi ska möte dem med framåtanda, framtidstro, effektivitet och hög servicenivå.


Så till Hebygårdar AB, som sedan 2005 byggt 70 nya hyreslägenheter i Heby, Morgongåva och Östervåla fördelat på fyra olika projekt. Och ytterligare en exploatering är aktuell i Morgongåva med 24 hyresrätter. Lägenheterna är uthyrda trots att hyresnivåerna ibland befarats ha varit höga innan byggnationen inletts.


Fråga: Hur ser kommunalrådet på kommunens möjligheter att låta Hebygårdar AB, förutom hyresrättslägenheter, även bygga bostadsrättslägenheter?


Svar: I ägardirektiven för Hebygårdar AB slås bland annat fast att bostadsbeståndet ska vara varierat och attraktivt och som helhet ska bostäderna vara attraktiva för breda grupper hyresgäster. Bolaget ska även aktivt verka för nyproduktion av bostäder och genomföra sådan när lönsamhet kan uppnås. Kommunledningen har fullt förtroende för den kompetens som finns inom bolagets styrelse och därmed också för de affärsmässiga bedömningar som görs innan projekt påbörjas, och ansökan om borgen görs till kommunen. Därmed finns inte anledning att ge ägardirektiv om sådant som bolagets styrelse själva hanterar bäst, i det här fallet bedömningen av vilken typ av byggnation som kan vara fungerande och lönsam.


Det står inte uttalat i ägardirektiven att fastighetsbolaget inte får bygga bostadsrätter, eller att de bostäder de bygger måste vara hyresrätter. Kommunens uppfattning är ändå att det mest naturliga och lämpliga uppdraget för Hebygårdar AB är att bygga hyresrätter då HGAB är ett företag som huvudsakligen förvaltar fastigheter och inte är något byggnadsföretag. Skulle Hebygårdar AB uttrycka intresse för att bygga bostadsrätter så är kommunen öppen för en diskussion om det. Kommunen ställer sig positiv till att omvandla hyresrätter till bostadsrätter om det intresset finns hos hyresgästerna, och det skulle tillföra Hebygårdar AB nytt kapital.


Fråga: Var i ägardirektivet finns det eventuella hindret angivet? Svar: Ingenstans.

     


Kommunalråd Marie Wilén (C)

Motioner och Nyheter

LP_HEM.html

INTERPELLATION
2014-05-28


Undertecknad KF-ledamot önskar höra kommunalrådets tankar/mening kring följande problemområde.

Kommundöden.

Hur ser kommunalrådet på Heby kommuns möjligheter att
bekämpa en långvarig befolkningsminskning, årligen ökande kostnader i allmänhet och främst avseende vård och omsorg för äldre, samt att förstärka kommunens långsiktiga ekonomi bl.a. genom ökad befolkningstillväxt?

Bakgrund.
I Dagens Samhälle nummer 29, 2013 behandlas ämnet SVERIGES MEST HOTADE KOMMUNER. Det är ett ämnesområde som jag själv flera gånger redovisat till politiker och andra under flera år, baserat på underlag, tabeller och diagram som i huvudsak kommer från kommunens egna årsredovisningar.


Befolkningen har minskat oavbrutet sedan 1990 lyder underrubriken. Tidningen dramatiserar problemet genom att på det dubbelsidiga uppslaget visa svarta gravstenar med kommunnamn, födelsedatum och dödsdag. Det är kommuner som återfinns över hela riket och som anses vara ”döende”, såvida inte synnerligen radikala förändringar inträffar mycket snart. Tidningens prognostisering baseras på en 20-årig trend.


Tidningen berättar för läsaren vad snart sagt varje politiker i landet redan borde veta vid det här laget. Trenden är obeveklig och utvecklingen obönhörlig. Redan små kommuner blir allt mindre och får alltmer åldrande befolkning. Invånarna fortsätter att koncentreras från glesbygd till attraktiva kustkommuner, från norr till söder, från mindre kommuner till högskoleorter och storstadsområden.


Heby kommun befinner sig i gruppen: ”befolkningsminskning under 13–19 år”. Det finns flera sådana kommuner i Sverige. Men det gör inte saken bättre när problemet är allvarligt.


Statistiska Centralbyrån (SCB) har nyligen givit en prognos om befolkningsutvecklingen för samtliga kommuner i landet år 2030. Där vågar man sig på att säga att Heby kommun kommer att ha fått en ökad befolkning på ca 400 invånare till ca 13 750. Låt oss för ett ögonblick utgå ifrån att SCB har rätt. Då är det bekymmersamt på allvar. Ty Heby kommun behöver minst 15 000 invånare inom kommungränserna år 2030. Kostnadsutvecklingen som kommunens årsredovisning år efter år skriver, säger själv att den inte är hållbar i ett längre perspektiv.


En faktor som idag är en stor fördel för Heby kommun är de starkt förbättrade kommunikationerna i form av pendeltågstrafiken, åtminstone i södra kommundelen. Men de äldre åker sällan tåg och om arbetskraften blir mindre och mindre, riskerar UL att tröttna i längden. Kommunen behöver helt enkelt fler invånare.


En utredare som Centerpartiet har anlitat benämner de krympande kommunerna som underpresterande. Han menar att de flesta kommunerna har potential för högre tillväxt. Det satsas för lite på turism, på besöksnäring och på handel. Finns attraktiv natur att locka med? Kan man sälja sjönära tomter och går det att locka till sig stora varuhus på billig mark?


I Dagens Samhälle nr 20 år 2014 skriver Hyresgästföreningens ordförande och utredare att kommunerna kan lösa den pågående bostadskrisen. Trots efterfrågan på hyresrätter och bostadsrätter byggs det för lite i landet. Marknaden löser inte problemet. Alltså måste de allmännyttiga företagen bygga Sverige ur krisen och att göra det nu. Långa kötider till bostad hämmar tillväxten i Sverige. Det är också så att kommunerna har svårt att rekrytera egen personal på grund av bostadsbristen. Kommunerna har ett tydligt samhällsansvar: att tillgodosealla medborgares rätt till bostad. Det är dags att på allvar ta detta ansvar. Men det kräver politisk vilja och tydliga direktiv.


Två avslutande frågor.

Är kommunalrådet bekymrad över Heby kommuns utveckling avseende befolkningsutveckling och ekonomi?

Om kommunalrådet är bekymrad, vad vill då kommunalrådet göra åt saken?


Runhällen 2014-05-28


K R Lindgren
fullm. Ledamot


INTERPELLATION
2014-05-30


Undertecknad KF-ledamot önskar höra kommunalrådets uppfattning om nedanstående ämne.

Kommunsammanslagningar.

Hur ser kommunalrådet på Heby kommuns vilja och möjligheter att
genomföra sammanslagning med annan kommun för att därigenom uppnå ökad styrka inför framtidens utmaningar?

Allmän bakgrund.
Dagens Samhälle – än en gång – skriver i nummer 21, 2013 om ämnet: FÄRRE OCH STARKARE. Budskapet är: Hög tid att gå ihop i större kommuner. Man blir starkare ihop! 


Många kommuner vill gå samman, berättar tidningen. Svårt för de små att behålla makten, fortsätter man. Det är hög tid att slå ihop kommuner. Färre, större och starkare. Det är budskapet från många kommunalråd runt om i landet. Sverige behöver kommuner med mer muskler, är ett av budskapen. Människor behöver få likvärdig kommunal service. Så är det inte idag och utjämningssystemet klarar inte av detta på sikt.


Reformen om storregioner slutade som fiasko. Det har fått många kommunalpolitiker att öppna sig för något som under 40 år varit tabubelagt; kommunsammanslagningar. En enkät till samtliga kommuner visar att 63 % räknar med färre och större kommuner de närmaste tio åren och 54 % anser att det behövs färre och större kommuner. Det mest intressanta i Dagens Samhälles enkät är att det inte är de små och svaga kommunerna som värnar om sin framtid. Det är de större kommunerna som inser behovet av storlek och styrka.


Diskussionen om storregioner blev en återvändsgränd. Nu behövs en omstart. En genomgripande kommunreform behövs nu. Den sämsta lösningen är att ha kvar små kommuner utan reell makt. Det finns ekonomiska utmaningar på stora problem och det blir efterhand svårare att rekrytera och behålla kompetensen bland personalen. Men det finns även en växande kritik mot nuvarande samarbetsformer i kommunpolitiken. Det blir ett enda spretigt lapptäcke av alla samarbetsavtal och kommunalförbund åt olika håll. Det kommunala självstyret i mindre kommuner är på väg att försvunna genom alla samverkansformer plus att det uppstår ett demokratiskt underskott.


På många håll i landet pågår undersökningar kring att göra sammanslagningar. I Skövde, i Piteå, i Kalmar, på Österlen. Förre statsministern Göran Persson pekar på vad som hänt i Danmark och vad som hänt och fortgår i Finland. ”Vi måste prata om saken”, säger Persson.


Danmark har minskat antalet kommuner från 271 till 98. Erfarenheten är att man uppnått rationaliseringsvinster och stordriftsfördelar utan att demokratin farit illa.

Finland har minskat antalet kommuner från 431 till 320 idag. Men i Finland fortsätter sammanslagningsprocessen.



Vittinge 2014-05-30

K R Lindgren
fullm. Ledamot

INTERPELLATION
2014-06-02


Undertecknad KF-ledamot önskar höra ordförandes för äldreomsorgen uppfattning om nedanstående problemområde.

Billig äldreomsorg, dyr äldreomsorg. Gör det någon skillnad?

Hur ser äldreomsorgsordf. på Heby kommuns möjligheter att
organisera en funktionell äldreomsorg med god kvalitet och till lägre kostnad än som råder idag?

Allmän bakgrund.
Äldreomsorg kan kosta 364 000 kr per boende och år för vård- och omsorgsboende (äldreboende). Men den kan också kosta 807 000 kr, eller som i Heby kommun 791 000 kr. (Endast fyra kommuner är dyrare i landet än Heby.) Kostnaderna gäller för 2012.


Skillnaderna är dramatiska mellan kommunernas kostnader för äldreomsorg. Glesbygd eller kommunstorlek förklarar inte variationerna och dyr omsorg ger inte nöjdare brukare. Västerås, Älvkarleby, Fagersta, Enköping och Tierp tillhör kommuner med landets lägsta äldreomsorgskostnad och brukarna är nöjda.


Man kan lätt tro att hemtjänst blir dyrare i glesbygd där personalen måste lägga mycket tid på resor. Men så enkelt är det inte, säger DS. Bland de 50 mest glesbefolkade kommunerna finns sex som har landets lägsta hemtjänstkostnader. Det finns inte heller några samband mellan kostnader och invånarantalet. Såväl små som stora kommuner kan ha höga kostnader, såväl små som stora kommuner kan ha låga kostnader. DS sammanfattar: ”Varken geografi, kommunstorlek, vårdtyngd eller andel äldre förklarar de stora skillnaderna i kostnader”.


De femton kommuner som har landets mest nöjda brukare har en genomsnittlig kostnad på ca 600 000 kr. Det är kommuner från precis hela Sverige från norr till söder. De femton kommuner som har landets minst nöjda brukare har en genomsnittlig kostnad på ca 600 000 kr. Det är kommuner från precis hela Sverige från norr till söder. Nöjdhetsgraden kan alltså inte köpas för pengar.


Vid en jämförelse mellan äldreboenden inom landet kan man konstatera att medelvärdet avseende personaltäthet är 3,0 (5-gradig skala) i riket som helhet, medan medelvärdet för Heby kommun är 3,7. Fyra av kommunens äldreboenden har medelvärdet 4,0. Men det kostar! För en liten kommun med svag ekonomi är det lämpligt att lägga sig på medelvärdet. Det är oantastligt och det är mycket billigare.


Det finns anledning att fråga sig om en liten kommun som Heby behöver fem äldreboenden. Alla är små, mycket små och orationella. Det skulle i ett längre tidsperspektiv vara betydligt fördelaktigare med två moderna äldreboenden om 80 lägenheter vardera, ett i norr och ett i söder. Se på Sala, se på Knivsta och se på Bengtsfors.



Vittinge 2014-06-02

K R Lindgren

Heby den 29 oktober 2013


Svar på interpellation angående ”Rehabilitering av patienter”.


Frågor från Lokala Partiet: Hur ser kommunalrådet på kommunens möjligheter att rehabilitera färdigbehandlade patienter, som utskrivits från Akademiska eller andra sjukhus? Var sker rehabiliteringen och hur går det till?


Svar: Interpellanten lyfter fram en viktig fråga, och jag ske ge min syn på den. Jag har försökt få fram ett klart svar på frågorna, med stöd av Vård- och omsorgsförvaltningen, men kan tyvärr konstatera att det finns oklarheter, åtminstone kring landstingets rehabilitering. Jag anser att frågan om rehabilitering måste klargöras skyndsamt, och under tiden det sker ska kommuninvånare få den rehabilitering de har behov av. 


Jag vill också inledningsvis säga att Kommunfullmäktige tilldelat Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor (Bfäo) ansvaret för dessa frågor och inte Kommunstyrelsen som jag är vald till, så det fortsatta arbetet med att lösa denna fråga mellan landsting och kommun måste ske i Bfäo samt Vård- och omsorgsförvaltningen (Vof).


Så här har jag uppfattat situationen: Kommunen ansvarar för s.k. allmän rehabilitering och det kan tillgodoses antingen via kommunens korttidsboende eller genom hemrehabilitering. Dessa typer av rehabilitering grundar sig i bedömning av sjukgymnast/arbetsterapeut och sedan instruering eller delegering till undersköterskor eller vårdbiträden.


Landstinget ansvarar för avancerad/specialiserad rehabilitering som handlar om insatser som är resurskrävande och intensiva. Vanligtvis har detta inneburit att Heby kommuns innevånare i söder fått rehabilitering i Enköping och innevånare i norr har fått detta i Tierp.


Det finns inget övergripande avtal för hela länet angående rehabiliteringsfrågor. Det finns dock några mellan enskilda kommuner och landstinget, dock inte som omfattas av Heby.


Enligt Vof har Enköpings lasarett under lång tid efterfrågat och sedan våren 2013 krävt att Heby kommun ska samfinansiera deras närvårdsavdelning gällande rehabiliteringsplatser och palliativa platser. Detta var nu ett krav för att få nyttja dessa typer av platser. Gällande norra kommundelen och Tierp har samfinansiering aldrig varit aktuellt. Kommunen sa nej till samfinansiering gentemot Enköping då det skulle innebära olika förutsättningar mellan norr och söder.


Kommunen har istället sedan våren 2013 efterfrågat var rehabiliteringen ska ske för våra kommuninnevånare i Hebys södra del hos landstingets ledningskontor, om det nu inte ska ske i Enköping. Inget svar på denna fråga har givits från landstinget trots att Vof åberopar vikten av att detta blir klargjort så att kommunallagen och ”vård på lika villkor” kan uppfyllas. Det enda svaret kring detta kom i september 2013 där närvårdsstrateg på landstingets ledningskontor meddelar att man har tagit frågan vidare till Tjänstemannaberedningen kommun och landsting i Uppsala län då det saknas riktlinjer för området. Med andra ord så finns många oklarheter kring området mellan landstinget och kommunen.



Marie Wilén (C),

Kommunalråd i Heby kommun.

© Lokala partiet i Heby kommun

LP_HEM.html